I'm dreaming of a provisorisk Christmas

Julpalmen står grön och grann i stugan, pyntad med Ikealjusslingor och kondomer. Klapparna är inslagna i tidningspapper och har lagts under densamma. Högtalaren spelar julskivan med Adolf Fredriks ungdomskör på repeat och om det inte vore för de Thailändska doftljusen som luktar som någon slags blandning av citron och saliv, kunde man nästan känna doften av nybakta lussebullar. Trots att det är 33 grader ute och på tok för varmt för att gå runt i tomteluva och finskjorta har en känsla som är misstänkt lik julstämmning infunnit sig

hos medlemmarna i vår sextett.

Vi befinner oss på Koh Samui där vi bor i en liten villaliknande bungalow som, om man kisar och låtsas, skulle kunna likna ett sånt där vitt trähus med altan och gungstol från amerikanska landsbyggden. Igår var vi inne i staden och storhandlade julklappar och julbordsmat. Det blev brieost, salami, något som liknade julskinka ganska mycket, några limpor mörkt bröd och Wherters (som faktiskt påminner vagt om knäck) i julbordsväg. I klappväg köpte jag en handgjord plånbok i läder till August och ett par hörlurar med 90-tals look till Calle. Det inhandlades också julpynt i form av energiskt blinkande ljusslingor, glittergirlanger och en sopkvast som ska agera tomteskägg.

Efter att vi idag avnjutit en oslagbar julfrukost bestående av chokladpannkakor följt av bacon och ägg på den barska damen Sonjas bageri, har vi nu kommit hem till vårt amerikanska landsbyggds-hus. Vi har huggit en julpalm, hängt upp girlangerna och nu är det bara att sitta i skräddarställning på golvet och pilla med något, medan man väntar på julklappsutdelningen. Precis som det ska vara på julafton.

Jag har ringt min lilla familj idag också. Det lät ungefär såhär:

Hallå?
HEEEEEEJ VILLE!
Ja... Vänta här kommer Emma.
HEEEEEEJ VILLE!
Vänta lite bara, här kommer Melker...
PRUUUUUTTT, HAHAH
Nu kommer Lena...
Fasterns Ville! Hur har du... Vänta här kommer Ninnie...
Ja, Snön ligger vit över fjärdens still...
HEJ DET ÄR BROR!
Ja, det var Lasse här. Ne...nej, det blev för svårt. Hej så mycket.

-Klick-

Vi har lyckats få till en oväntat bra julstämmning här och även om det aldrig kommer bli riktigt som en jul hemma med min knasiga familj, så har vi gjort vårt bästa för att uppätthålla traditionerna och göra en liten provisorisk julafton. Det är klart att man saknar julskinkan, apoteksenapen, köttbullarna, julgranen, snön (eller eventuellt slasket) och julstöket hemma. Men det är väl en del av sporten med att resa jorden runt antar jag.

En synnerligen god jul tillönskar jag er mina välartade vänner, familjemedlemmar och bekanta.
Hoppas att ni har det lika bra som oss.

Kramar från Ville, även kallad Katten Gustav, av okänd anledning.

Let me tell you about my boat

Jacques Cousteau kan hälla upp saltvatten i häcken på sig.
Vi befinner oss på Koh Tao och ska imorgon gå upp 05.30 för att dyka arton meter ner i i den tysta undervattensvärlden. Vi är inne på våran fjärde dag i kursen som förhoppningsvis ska resultera i ett dykarcertifikat. Under tre dagar har vi fått lära oss allt om undervattensbeteende och tekniker för att underlätta dykningen, så som att spruta ut saltvatten ur sitt cyklop under vattnet och simma upp till ytan utan att spränga sina lungor. Och vårt upptäcksresande-cv har fått sig ett rejält tillskott, det är inte alla som har kissat i en våtdräkt på tolv meters djup.
Även fast vi faktiskt har varit ute i snart fyra månader, och upplevt allt från rysk Borst-soppa till Kambodjanska mirakelpalats, går det inte att jämföra med hur omvälvande det är att få lära sig dyka. Vi har pratat mycket om att det känns som att erövra en ny världsdel, nu när vi har erövrat världshaven (ja, när man är ute och reser har man rätt att överdriva) finns det inget som är ogörligt.

Men det ska inte hymlas med att det faktiskt finns en gnutta hemlängtan. Eller... hemlängan stämmer kanske inte, för är man ute och luffar i åtta månader är man inte ute och reser, då har man flyttat. Den tillfälliga ordningen som man skapar i sin resväska är inte så prelimenär, den är otroligt permanent.  Vår resväska är vårat hem och vi är inte bortresta, vi bor bara på ett annat ställe. Så ja, hemlängtan är nog fel ord, det är mer en hem-undran. Vad gör alla, när kom ni överrens om att det var jul, när bestämmde ni att det skulle vara snö hemma. Vi är inte alls med på det.
För hur mycket man än försöker, infinner sig inte julstämmningen på samma sätt i den brinnande värmen. När Bing Crosby sjunger om en "White christmas" tycker man att han är lite av en dement gammal gubbe. På luciamorgon ska man inte behöva oroa sig om att smörja in näsan med solkräm. Men det finns ju en charm med det också...

Vi har iallafall skapat oss en liten resfamilj som vi ska fira jul med nu. Vi är nio svenskar som bor ihop i en enorm bungalo med två badrum och en stor balkong. Medans fem av oss spenderar dagarna i skolbänken eller med syrgastuber under vattnet, ligger dem andra och gör den blekare delen av vår resfamilj avundsjuka genom att sola sig kolsvarta (den blekare delen utgörs till större delen av mig som har fötts med något slags albinopigment).

Nästa vecka ska vi åka till Koh Phangan där vi ska hedra fullmånen med 30.000 andra världsomseglare, och även fira jul på bästa sätt vi finner möjligt.
För att försöka skapa någon slags julstämmning här på andra sidan jorden har vi delat upp traditionerna varsemellan. Jag ska läsa 'Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton' medans Ville ska läsa högt ur bibeln. Karl August får vara tomte och är även den som håller i julklappsutdelningen.

Lusse lelle på er, lev väl och ha en förbannat God Jul.

Pussar
Jacques-Yves Ulvenäs

Senaste nytt från Internationella Nicehets Patrullen

                                     

Häng i Vang Vieng