fredag 24 december 2010

I'm dreaming of a provisorisk Christmas

Julpalmen står grön och grann i stugan, pyntad med Ikealjusslingor och kondomer. Klapparna är inslagna i tidningspapper och har lagts under densamma. Högtalaren spelar julskivan med Adolf Fredriks ungdomskör på repeat och om det inte vore för de Thailändska doftljusen som luktar som någon slags blandning av citron och saliv, kunde man nästan känna doften av nybakta lussebullar. Trots att det är 33 grader ute och på tok för varmt för att gå runt i tomteluva och finskjorta har en känsla som är misstänkt lik julstämmning infunnit sig
hos medlemmarna i vår sextett.

Vi befinner oss på Koh Samui där vi bor i en liten villaliknande bungalow som, om man kisar och låtsas, skulle kunna likna ett sånt där vitt trähus med altan och gungstol från amerikanska landsbyggden. Igår var vi inne i staden och storhandlade julklappar och julbordsmat. Det blev brieost, salami, något som liknade julskinka ganska mycket, några limpor mörkt bröd och Wherters (som faktiskt påminner vagt om knäck) i julbordsväg. I klappväg köpte jag en handgjord plånbok i läder till August och ett par hörlurar med 90-tals look till Calle. Det inhandlades också julpynt i form av energiskt blinkande ljusslingor, glittergirlanger och en sopkvast som ska agera tomteskägg.

Efter att vi idag avnjutit en oslagbar julfrukost bestående av chokladpannkakor följt av bacon och ägg på den barska damen Sonjas bageri, har vi nu kommit hem till vårt amerikanska landsbyggds-hus. Vi har huggit en julpalm, hängt upp girlangerna och nu är det bara att sitta i skräddarställning på golvet och pilla med något, medan man väntar på julklappsutdelningen. Precis som det ska vara på julafton.

Jag har ringt min lilla familj idag också. Det lät ungefär såhär:

Hallå?
HEEEEEEJ VILLE!
Ja... Vänta här kommer Emma.
HEEEEEEJ VILLE!
Vänta lite bara, här kommer Melker...
PRUUUUUTTT, HAHAH
Nu kommer Lena...
Fasterns Ville! Hur har du... Vänta här kommer Ninnie...
Ja, Snön ligger vit över fjärdens still...
HEJ DET ÄR BROR!
Ja, det var Lasse här. Ne...nej, det blev för svårt. Hej så mycket.

-Klick-

Vi har lyckats få till en oväntat bra julstämmning här och även om det aldrig kommer bli riktigt som en jul hemma med min knasiga familj, så har vi gjort vårt bästa för att uppätthålla traditionerna och göra en liten provisorisk julafton. Det är klart att man saknar julskinkan, apoteksenapen, köttbullarna, julgranen, snön (eller eventuellt slasket) och julstöket hemma. Men det är väl en del av sporten med att resa jorden runt antar jag.

En synnerligen god jul tillönskar jag er mina välartade vänner, familjemedlemmar och bekanta.
Hoppas att ni har det lika bra som oss.















Kramar från Ville, även kallad Katten Gustav, av okänd anledning.

2 kommentarer:

  1. Tack för fin julhälsning.

    Det där med efterlängtade telefonsamtal är inte lätt. Min telefon ringde på julaftons morgon kl 09.00 och någon sa - God Jul det är Ville! Då stockade det sig i halsen och ögonen blev som gläns över sjö och strand. Det var svårt att tygla all glädje. Det är som att få den finaste julklappen redan i morgonstrumpan.....

    All gott hälsar Lasse

    PS På kvällen fick jag ett par extra fina kallingar som jag lägger i pojkarnas gemensamma kallinglåda.

    SvaraRadera
  2. Ja denna julafton började ju inte riktigt som de brukar göra men ack så glad man kan bli av att få höra rösten!:):):):)
    Här hemma har vi kallaste vinter i mannaminne och för oss gäller :
    Glöm inte mössan i vinter
    Har man ingen mössa blir man lätt förkyld
    är man förkyld så blir man troligen hes
    är man hes så måste man viska
    Den som viskar han ljuger
    ljuger man så kan man åka i fängelse
    åker man i fängelse börjar man troligen knarka
    knarkar man så dör man
    Så glöm för helvete inte mössan..........
    Ja käraste grabbar någon mössa behöver ju inte ni men jag kan ärligt säga att jag njuter av vintern -det är faktiskt underbart att ge sig ut på en svettig tur på längdskidorna-med mössa!
    Jag får också önska er ett riktigt
    GOTT NYTT 2011
    det känns otroligt att skriva det igen-det var ju inte länge sedan och .....snart ses vi igen
    kram Gunilla

    SvaraRadera