Let me tell you about my boat

Jacques Cousteau kan hälla upp saltvatten i häcken på sig.
Vi befinner oss på Koh Tao och ska imorgon gå upp 05.30 för att dyka arton meter ner i i den tysta undervattensvärlden. Vi är inne på våran fjärde dag i kursen som förhoppningsvis ska resultera i ett dykarcertifikat. Under tre dagar har vi fått lära oss allt om undervattensbeteende och tekniker för att underlätta dykningen, så som att spruta ut saltvatten ur sitt cyklop under vattnet och simma upp till ytan utan att spränga sina lungor. Och vårt upptäcksresande-cv har fått sig ett rejält tillskott, det är inte alla som har kissat i en våtdräkt på tolv meters djup.
Även fast vi faktiskt har varit ute i snart fyra månader, och upplevt allt från rysk Borst-soppa till Kambodjanska mirakelpalats, går det inte att jämföra med hur omvälvande det är att få lära sig dyka. Vi har pratat mycket om att det känns som att erövra en ny världsdel, nu när vi har erövrat världshaven (ja, när man är ute och reser har man rätt att överdriva) finns det inget som är ogörligt.

Men det ska inte hymlas med att det faktiskt finns en gnutta hemlängtan. Eller... hemlängan stämmer kanske inte, för är man ute och luffar i åtta månader är man inte ute och reser, då har man flyttat. Den tillfälliga ordningen som man skapar i sin resväska är inte så prelimenär, den är otroligt permanent.  Vår resväska är vårat hem och vi är inte bortresta, vi bor bara på ett annat ställe. Så ja, hemlängtan är nog fel ord, det är mer en hem-undran. Vad gör alla, när kom ni överrens om att det var jul, när bestämmde ni att det skulle vara snö hemma. Vi är inte alls med på det.
För hur mycket man än försöker, infinner sig inte julstämmningen på samma sätt i den brinnande värmen. När Bing Crosby sjunger om en "White christmas" tycker man att han är lite av en dement gammal gubbe. På luciamorgon ska man inte behöva oroa sig om att smörja in näsan med solkräm. Men det finns ju en charm med det också...

Vi har iallafall skapat oss en liten resfamilj som vi ska fira jul med nu. Vi är nio svenskar som bor ihop i en enorm bungalo med två badrum och en stor balkong. Medans fem av oss spenderar dagarna i skolbänken eller med syrgastuber under vattnet, ligger dem andra och gör den blekare delen av vår resfamilj avundsjuka genom att sola sig kolsvarta (den blekare delen utgörs till större delen av mig som har fötts med något slags albinopigment).

Nästa vecka ska vi åka till Koh Phangan där vi ska hedra fullmånen med 30.000 andra världsomseglare, och även fira jul på bästa sätt vi finner möjligt.
För att försöka skapa någon slags julstämmning här på andra sidan jorden har vi delat upp traditionerna varsemellan. Jag ska läsa 'Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton' medans Ville ska läsa högt ur bibeln. Karl August får vara tomte och är även den som håller i julklappsutdelningen.

Lusse lelle på er, lev väl och ha en förbannat God Jul.

Pussar
Jacques-Yves Ulvenäs